Virtual Reality

Virtuell verklighet, eller virtual reality, är en alternativ verklighet som nås genom en datorsimulering. Tekniken bygger på att en miljö som antingen är påhittad eller verklig replikeras varpå personen i fråga som använder den virtuella verkligen inbillas att tro att hen befinner sig i den simulerade miljön. Denna teknik har blivit populär under de senaste åren i och med inträdet av så kallade VR-glasögon på marknaden. Dessa glasögon blev år 2016 utsedda av handelns undersökningsföretag HUI research till årets julklapp. Detta gjorde att gemene persons ögon öppnades upp för virtual reality-tekniken och alla dess möjligheter och användningsområden.

När man har på sig ett par VR-glasögon befinner sig ens kropp rent fysiskt kanske hemma i huset. Ens mentala medvetande befinner sig däremot långt därifrån på ett helt annat, påhittat ställe. Inne i den virtuella världen ersätts allt det som egentligen är den verkliga världen av en alternativ värld där man kan uppleva andra saker än vad man kan i sitt vanliga liv. Man kan tro att tekniken och idén kring virtuella världar är en helt ny och banbrytande tanke då det är först under de senaste åren som tekniken verkligen brutit igenom inom flera olika områden. Men så är inte fallet.

Historien bakom virtual reality

Konceptet om en virtuell verklighet nämndes för första gången i en novellsamling skriven av fransmannen Antonin Artaud år 1938 då han utgick från teaterns värld och dess möjlighet att fungera som en virtuell värld. Det dröjde dock drygt tjugo år till innan den första föregångaren till en VR-maskin tillverkades år 1962. Maskinen döptes till Sensorama och var en filmvisare som kunde visa kortare videos i 3D med ett vidvinkelperspektiv där upplevelsen kryddades av en vindmaskin och dofter som sändes ut vid förutbestämda tillfällen. Maskinen fick dock aldrig någon riktig genomslagskraft och det dröjde ytterligare trettio år tills virtual reality dök upp på agendan igen.

Den snabba utveckligen för virtual reality

På nittiotalet hade snabba framgångar inom datorteknik plötsligt möjliggjort tillverkningen av VR-headset och glasögon med virtual reality-teknik kunde för första gången användas av gemene person. Grafiken och mjukvaran ansågs dock inte vara tillräckligt bra förrän på 2010-talet då de största spelleverantörerna på marknaden vågade börja satsa på tekniken. Under dessa år var företaget Oculus Rift, som senare köptes upp av Facebook, ledande inom utvecklingen och tillverkandet av VR-glasögon. Igenom dessa glasögon kunde användaren uppleva virtuella miljöer i skenvärldar som genererats genom datorteknik, där sensoriska effekter som påverkade de övriga sinnena förstärkte känslan av att befinna sig på en annan plats.

Hur fungerar virtual reality?

Tekniken bakom VR-glasögon är egentligen relativt simpel då den bygger på att ett virtuellt synfält byggs upp runt omkring användaren. Den perifera synen inkluderas dock inte då glasögonen i sig är begränsade och inte kan ha samma bredd som hela användarens synfält. Glasögonen skapar, förutom en visuell värld, även andra sensoriska upplevelser som till exempel kan inkludera hörsel, känsel och lukt för att upplevelsen ska kännas än mer verklighetstrogen. På detta sätt lyckas man simulera att användaren fysiskt befinner sig i den påhittade världen och att hen har möjlighet att interagera och påverka händelseförloppen i den virtuella världen.

Användningsområden för virtual reality

Användningsområdena för virtual reality växer i dagsläget i snabb takt. För tillfället används tekniken bland annat inom träning, utbildning, konstruktion, design, forskning samt inom spelvärlden. Användandet av virtuella verkligheter kan exempelvis vara praktiskt under läkarutbildningen när blivande kirurger behöver öva på att genomföra avancerade operationer. Om blivande läkare först får testa på att genomföra de komplicerade operationerna i en virtuell verklighet ökar chansen för att genomförandet ska gå bra när de utför operationen på riktigt. Virtual reality har även visat sig vara användbart inom sjukvården från patienternas synvinkel då användandet av tekniken exempelvis har smärtlindrande effekt på patienter som drabbats av till exempel brännskador eller kroniska smärttillstånd.

Användandet av VR-glasögon används även inom militären vid utbildning och träning av soldater. I en virtuell verklighet kan soldaterna öva på situationer som hade varit alldeles för riskfyllda att utföra i det verkliga livet. Träningen blir därmed mer riskfri och skadefri än i den vanliga verkligheten samt rustar soldaterna inför de kritiska situationer som kan uppstå i deras arbete. Även spelindustrin har givetvis utvecklats i snabb takt i och med möjligheten att skapa virtuella spelvärldar där spelaren kan leva sig in i spelandet på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. Föga förvånande var porrindustrin även en av de första sektorerna att intressera sig för VR-tekniken.

Sammanfattning

Skapandet av virtuella verkligheter som är så pass verklighetstrogna att användaren kan känna sig osäker på vilken värld som egentligen är den riktiga har tagit flera marknader med storm. Tankarna om skapandet av alternativa världar har funnits med länge, men det är alltså först nu under de senaste åren som tekniken blivit såpass utvecklad att idéerna kunnat bli verklighet. Tekniken med virtuella verkligheter har flera olika användningsområden och kan användas för såväl bra som mindre nyttiga syften. Hur stor del virtuella verkligheter kommer ha i gemene mans liv om tio, femtio eller hundra år är det bara framtiden som kan utvisa.